Min första kärlek är nog svår att glömma för de flesta. Jag kommer så väl ihåg min även om det var längesedan. Det var inte alls som en minnesvärd resa 1989 där jag blev förälskad. Detta var annorlunda och skedde inte direkt. Jag såg väl honom som en vanlig grabb i början. Min syster och jag brukade hålla till på ett discotek som hade söndagsöppet till halv åtta. Det gjorde han och hans kompisar också. Det var ett trevligt gäng med killar som var kul att umgås med. Tjejer fanns det inte förutom min systers kompis då och det passade mig utmärkt. Jag har aldrig trivts i sällskap där det fanns tjejer.
MIN FÖRSTA KÄRLEK EN LÄTTSAM TID
Det var en lättsam tid när jag träffade min första kärlek. Allt bara liksom flöt på utan problem men så kanske det är när man är ung. Vi hade fått en moppe som vi åkte på flitigt. En ljusblå Piaggio. När de stängde för dagen så brukade vi åka omkring med dem och det var alltid spännande. Jag hade ingen som jag gillade direkt och jag hade ju M som hela tiden uppvaktade mig på en femtonårings vis. Det var en underbar period som jag bevarar i mitt minne.
MIN FÖRSTA KÄRLEK VAKNAR
Jag minns det så väl den dagen.Det var en helt vanlig dag och jag satt på bussen och noterade att en kille som var där. Han var ganska lik M kroppsmässigt. Det liksom klickade till inom mig när jag tänkte på M. Då förstod jag att jag också hade känslor för honom som han hade för mig.
Bara så som en blixt från klar himmel. Jag var 18 men såg yngre ut och han var 15. Så unga vi var. Kanske är jag fortfarande hans största kärlek för han är iallafall min första kärlek och kommer nog alltid att vara. Det är svårt att glömma. Min första kärlek. I framtiden skulle jag uppleva ett speciellt förhållande med nu så var det han och jag.
DEN KÄNSLOMÄSSIGA EFFEKTEN
Den första kärleken innebär ofta en oöverträffad intensitet av känslor, vilket gör den till en oförglömlig upplevelse för många individer. Typiskt kännetecknas av romantiska fantasier och en längtan efter ömsesidighet. Den första kärleken kan inträffa i alla skeden av livet och ofta lämna en outplånlig prägel på en individs känslomässiga landskap.
VI BLIR ETT PAR
Så blev vi till sist ett par han och jag och vi var oskiljaktiga. Visst hängde vi med de andra i gänget som vanligt och åkte runt på våra mopeder. M hade en ljusblå och vi åkte alltid tillsammans på den. Alltid han och jag. Den unge killen som hade öppnat sitt hjärta för mig. Det kändes så naturligt på något vis. Det måste ha varit den kärleken som man enbart träffar en gång i livet om man har tur och det hade jag. Även med två olika karaktärer så kompletterade vi varandra på något sätt.
PROBLEM MED FÖRÄLDRARNA
Det fanns naturligtvis saker som inte var så bra med min första kärlek.. Hans föräldrar till exempel. Han hade två stränga och strikta föräldrar. De värdesatte i första hand att man skulle vara en god katolik med en bra utbildning. Helst från området dessutom men definitivt inte äldre än honom. Det skulle senare bli ett stort problem med många käppar i hjulet för oss. De tyckte helt enkelt inte om mig. Det skulle ta 11 år att acceptera mig men då så var det för sent.Även mina föräldrar var inte överförtjusta vet inte varför. Det kommer jag dessvärre aldrig få veta.
DEN ÖVERVÄLDIGANDE KÄNSLAN
Ibland blev mina känslor så överväldiga att jag inte kunde hantera de. Det resulterade att jag lämnade honom ca tre gånger inom loppet av elva år. Hans trångsynthet och envisheten gjorde mig galen ibland för han gav sig aldrig. Jag borde ha vetat bättre och tänkt annorlunda. Det var ju mannen i mitt liv men tog honom för givet att jag alltid skulle bli den enda. Därför behandlade jag honom som skit ibland. En gång så tog ett uppbrott flera år kanske två eller tre men det slutade alltid att jag gick tillbaka till honom väntandes. Det ångrar jag djupt idag. Det var ju min första kärlek. Jag minns med glädje turerna med min lilla Y10
VI FICK 11 ÅR
Efter 11 år så bröt jag med honom och flyttade tillbaka hit till Sverige. Jag trodde att förhållandet inte skulle utvecklas och jag ville bli självständig. Han tog det hårdare än jag trodde. Så jag tog det ödesdigra beslutet och for för att flytta dit. Vilket jag gjorde och inom loppet av två månader så var jag borta. Kvar var bara spillrorna av vad som kunde bli ett perfekt liv och ett krossat hjärta.
Han väntade på mig år efter år men jag kom inte tillbaka. Till sist fick han inse att gå vidare men jag hoppas innerligt att han har det bra. Jag får leva med eviga skuldkänslor och en enorm saknad resten av livet. Jag har bara en låda med fotografier från en svunnen lycklig tid och mina minnen. Det får jag leva med. Jag tar mitt straff som innefattar ett ensamt med M ständigt i mitt hjärta och i mina tankar. Min första kärlek.
Per sempre
“Kärleken besegrar allt.”
Vergilius
0 kommentarer